Svenska för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.
90 hp

Kurskod: LFB511

Beslut: Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2016-03-11. Giltig från och med 2016-08-29. Ersätts av: LFB512 - Svenska för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II..

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Svenska (SVA)

Utbildningsområden: Humanistiska området 50%, Undervisningsområdet 50%

Huvudområde: Svenska med didaktisk inriktning

VFU-andel: -

Engelsk titel: Swedish for Teachers year 7-9, 90 credits (1-90). Continuing Professional Development Programme for Teachers.

Diarienummer: U2016-242-489

Allmänna uppgifter

Kursen vänder sig till lärare som undervisar i årskurs 7-9. Kursen ger utökad behörighet för undervisning i grundskolans åk 7-9 i svenska. Kursen är nätbaserad och ges på helfart termin 1 och på halvfart termin 2-5.

Kursen är en uppdragsutbildning som endast får sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats www.skolverket.se

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


 Lärarexamen som kan ge behörighet att undervisa i åk 7-9 samt huvudmannens godkännande.

Syfte

Kursens syfte är att studenten ska utveckla och fördjupa sina kunskaper i ämnet svenska samt svenskämnets didaktik för att bli behörig att undervisa i årskurs 7-9.

Innehåll

Kursen ger inledningsvis de studerande en orientering om svenskämnet och svensklärarrollen utifrån olika aspekter. Kursen behandlar svenska språkets struktur, inkluderande såväl språkets form som funktion, språkriktighet och attityder till språkliga fenomen, såväl muntliga som skriftliga. I kursen ingår även ämnesområdena, språkhistoria, dialekter, språklagstiftning, minoritetsspråk samt invandrarspråk och svenska som andraspråk som introduceras och problematiseras utifrån ett skolperspektiv.

I kursen ingår vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, med anknytning till ämnesdidaktiska frågeställningar, liksom studier av skönlitteratur, från forntiden till modern tid samt barn- och ungdomslitteratur, liksom hur man arbetar språkutvecklande med skönlitteratur för att öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka elevernas kunskaper i olika ämnen. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och diskussioner förs kring hur man i skolan kan arbeta med den nyare litteraturen.

Kursen lyfter fram språkliga, kognitiva, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande, retorik, berättande, berättande texter och sakprosatexter, texter som kombinerar ord, bild och ljud samt skolbibliotekets roll i lärandet. Informationssökning och källkritik utgör centrala moment. Kursen ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen ska bland annat öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal- läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar denna utveckling. I kursen behandlas aktuella styrdokument och bedömningsforskning. Arbetet med att utforma pedagogiska planeringar kopplas samman med de i kursen ingående verksamhetsförlagda moment som genomförs i den egna verksamheten.

Genom kursen förs en löpande och kritisk metadiskussion med ett tydligt intersektionalistiskt perspektiv. Det sociologiska begreppet intersektionalitet kan nämligen i undervisningen fungera som ett användbart analytiskt verktyg och underlätta synliggörandet av hur olika maktordningar som bygger på identitetskonstruktioner som kön/genus, klass, kultur, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsduglighet, kropp på ett komplext vis är sammanflätade och samverkar och/eller strider mot varandra på olika nivåer.

Att aktivt tänka i termer av inklusion innebär bland annat att träna sig i att tänka just intersektionalistiskt i sin analys av sin omvärld och sig själv i relation till denna. Därför är det en självklarhet att i diskussionen av ämnesmaterialet, didaktikforskningen, styrdokumenten och den egna undervisningsverksamheten också fundera kring hur man med hjälp av en ökad kompetens och medvetenhet kan förbättra ett inkluderande förhållningssätt, framför allt i relation till andraspråkselever samt i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd men också för att stärka medvetenheten om alla sorters genusrelaterade problem och möjligheter.

Utöver att IT idag är en självklarhet och används i vår undervisning samtidigt som det ingår som något vi diskuterar möjligheterna med i den egna undervisningen för att på så sätt ytterligare förbättra såväl tekniken som kreativiteten samt kvaliteten som sådan, diskuteras också möjligheterna att med hjälp av ett mer multimodalt tillvägagångssätt och kunskapande på köpet också skapa förutsättningar för en mer demokratisk och inkluderande läromiljö med en syn på ett vidgat textbegrepp där alla slags förmågor tas tillvara, inte bara den snävt verbala och skriftspråkliga.

De studerande ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan.

Kursen som omfattar 90 hp består av 14 moment med följande innehåll:

Moment 1: Svenskämnets villkor och förutsättningar, 3,5 hp
Momentet behandlar svenskämnet och svensklärarrollen ur olika aspekter, historiskt, innehållsligt och didaktiskt. De studerande får med utgångspunkt från styrdokumenten utforma sin pedagogiska plattform relaterat till svenskämnet och svensklärarens roll.
Inom ramen för momentet ges möjlighet för de studerande att studera svenskämnet utifrån ansvarsfördelningen hos kommun, skolpolitiker och andra beslutsfattare.

Moment 2: Svenska språkets struktur, 7,5 hp
Momentet behandlar svenska språkets grammatiska struktur. Språkstrukturen på olika nivåer studeras genom beskrivning och analys på ord-, fras-, sats- och textnivå. Kunskaperna i språkstruktur sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom olika problematiseringar och tillämpningar, till exempel relaterat till autentiska elevtexter och språkutveckling i tal och skrift.

Moment 3: Språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden, 4 hp
Momentet introducerar och problematiserar utifrån ett skolperspektiv ämnesområdena språkhistoria, dialekter, nordiska språk, språklagstiftning, minoritetsspråk samt invandrarspråk och svenska som andraspråk.

Moment 4: Språk- och textvärldar – en introduktion, 7,5 hp
Momentet ger en orientering i vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, med anknytning till ämnesdidaktiska frågeställningar. Analyser av texter kombineras med värdering av textutformning utifrån genreförväntningar, textmönster och mottagaranpassning. I momentet ingår studier av centrala texter inom olika skönlitterära genrer – epik, dramatik, lyrik – samt brukstexter av varierande slag. De studerande får genom olika analyser kunskap om elev- och lärobokstexter och deras relation till texter utanför skolan.

Moment 5: Litteraturen från forntiden till 1900, 7,5 hp
Momentet behandlar viktiga drag i litteraturhistoriska epoker. Ett urval centrala texter från forntiden till sekelskiftet 1900 studeras, inklusive barn- och ungdomslitteratur. Momentet belyser litteraturens roll i de antika, medeltida samt tidigmoderna samhällena, varvid litteraturens förhållande till olika historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses. Skolans litteraturundervisning och litterära kanon genom tiderna diskuteras. Relationen författare-text-läsare diskuteras. Resonemangen kring litteraturdidaktiska frågeställningar från tidigare kurser fördjupas och de studerande utvecklar successivt sin kunskap om relevant terminologi och metod.

Moment 6: Den moderna litteraturen, 7,5 hp
Momentet behandlar 1900-talets litteratur fram till nutid och ger därvid en ytterligare fördjupad och breddad orientering om litteraturvetenskapens frågeställningar samt ytterligare kunskaper i litteraturvetenskaplig terminologi och metod. Litteraturens förhållande till olika historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses ytterligare. Tematiska perspektiv lyfts fram för att visa på idé- och motivmässiga samband. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och diskussioner förs kring hur man i skolan kan arbeta med den nyare litteraturen. Momentet tar även upp ungdomars förhållande till läsning och skönlitteratur och olika modeller för litteratursamtal i undervisningen samt ger viss orientering i modern ungdomslitteratur.

Moment 7: Språklig variation i muntliga och skriftliga genrer, 7,5 hp
Momentet introducerar ämnesområdet samtalsanalys samt behandlar även grundläggande fonetiska aspekter på svenska språket. De studerande får analysera såväl formella som informella muntliga texter i och utanför skolans värld, samt muntliga texter utifrån ett retoriskt perspektiv. Genom olika analyser fördjupar de studerande sin kunskap om skriftliga texter i allmänhet och specifikt om elev- och lärobokstexter samt deras relation till genrer utanför skolan. Momentets innehåll kopplas till aktuell textforskning och till bedömning av elevtexter.

Moment 8: Bedömning och betygssättning, 3,5 hp
Momentet behandlar bedömningsforskning och innehåll och tolkning av styrdokument för bedömning. De studerande får bedöma autentiska elevlösningar på olika skolrelaterade uppgifter, såväl formativt som summativt, utifrån aktuella kunskapskrav. De studerande får även utforma skriftliga omdömen och underlag för diskussioner kring elevers språkutveckling. Arbetet med att utveckla sin förmåga att se och bedöma elevers lärande problematiseras. De studerande ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån lokala och nationella kursplanemål med förankring i läroplanen.

Moment 9: Forskning, tillämpning ur ett didaktiskt perspektiv, 4 hp
Momentet behandlar kunskap och lärande utifrån ett kritiskt förhållningssätt och innehållet baseras på aktuell forskning. Momentet tar sin utgångspunkt i studenternas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. De studerande läser och redovisar en aktuell avhandling med relevans för utbildningens innehåll samt opponerar på en annan redovisning. Innehållet kopplas didaktiskt till de studerandes egna erfarenheter och egen praktik.

Moment 10: Språksociologi och språkbruk, 4 hp
Momentet behandlar språkliga, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande. I momentet ingår retorik, berättande, berättande texter och sakprosatexter, texter som kombinerar ord, bild och ljud. Informationssökning och källkritik är ett centralt innehåll i kursen liksom kunskap om barn och unga i mediekulturen, exempelvis attityder, ungdomsspråk, sociala medier och multimodala uttrycksformer.

Moment 11: Fältstudier, 3,5 hp
Momentet omfattar en temadag om språk som genomförs av de studerande i den egna verksamheten. I momentet ingår planering, genomförande och utvärdering samt dokumentation av arbetsprocessen.

Moment 12: Tal-, läs- och skrivutveckling, 7,5 hp
I momentet ingår att de studerande ska skriva en enskild uppsats baserad på enskilda och skriftliga redogörelser och reflektioner med utgångspunkt i kurslitteratur och den egna yrkesverksamheten vad gäller fördjupad tal-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan, samt dokumentation, självbedömning, bedömning och betyg. Momentet är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. De studerande får öva sin förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar densamma, bland annat språkriktighet. Arbetet med att utveckla förmågan att följa och bedöma elevers lärande problematiseras. Arbetet med att utforma pedagogiska planeringar kopplas samman med i kursen ingående moment som genomförs i den egna verksamheten.

Moment 13: Skönlitteratur som pedagogiskt redskap, 7,5 hp
Momentet behandlar skönlitteraturen som ett pedagogiskt redskap, bland annat för språkutveckling i alla ämnen. Det centrala innehållet i momentet är olika sätt att arbeta med skönlitteratur för att öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka elevernas kunskaper i olika ämnen.

Moment 14: Vetenskapligt arbete, 15 hp
I detta moment får de studerande under handledning tillämpa sina metodologiska och teoretiska kunskaper inom ämnet i ett självständigt arbete. Arbetet ska ha en didaktisk inriktning och kan skrivas inom språk eller litteraturvetenskap. Momentet omfattar uppsatsarbetets alla moment: val av teori och metod, formulering av forskningsfråga, planering och genomförande av en empirisk undersökning, analys och slutsatser. I momentet ingår även försvar av det egna arbetet och opposition på någon annans arbete.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska den studerande

  • kunna reflektera kring sin roll som svensklärare såväl ämnesrelaterat som pedagogiskt (1)
  • kunna resonera kring svenskämnets betydelse i samspelet mellan individ, skola och samhälle (2)
  • kunna redogöra för grundläggande språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga frågeställningar och begrepp (3)
  • med förankring i grundläggande begrepp kunna redogöra för centrala litteraturhistoriska utvecklingslinjer och verk från antiken till och med sekelskiftet 1900 samt från det moderna genombrottet till nutid (4)
  • kunna redogöra för svenska språkets grundläggande grammatiska struktur, analysera texter på olika grammatiska nivåer och beskriva elevtexters utformning med hjälp av grammatisk terminologi (5)
  • kunna beskriva språkförhållandena i Sverige översiktligt när det gäller standardspråk, dialekter, Sveriges fem minoritetsspråk och invandrarspråk och reflektera över språkvård och barns språkliga rättigheter utifrån den aktuella språklagstiftningen i Sverige (6)
  • kunna redogöra översiktligt för språkförhållandena i Norden ur såväl nutida som historiskt perspektiv när det gäller de olika språkfamiljerna och ömsesidig förståelighet mellan de skandinaviska språken samt kunna reflektera kring viktiga skillnader mellan svenska, danska och norska, i både tal och skrift (7)
  • kunna redogöra för och diskutera olika sociala och kulturella aspekter på språktillägnande och språkbruk såsom genus, etnicitet och social tillhörighet (8)
  • kunna analysera och tolka litterära texter och deras funktioner i historiens skiftande sammanhang, såsom estetiska, genremässiga, sociala, genusmässiga och ideologiska (9)
  • kunna analysera och använda beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter samt bedöma deras effekt i förhållande till den aktuella språksituationen och se deras roll i undervisningen (10)
  • kunna diskutera hur medier kan användas i undervisning och reflektera kring mediekultur för barn och ungdomar i relation till skolans roll och undervisning samt visa medvetenhet om hur dagens elever använder sig av nya kommunikations- och uttrycksformer (11)
  • kunna analysera och kritiskt diskutera olika läromedel utifrån kunskap om olika teorier och egna erfarenheter av verksamhet med elever (12)
  • kunna analysera och redogöra för skolbibliotekets roll i kunskaps- och lärprocesser, kunna argumentera för skönlitteratur som kunskapskälla inom olika områden samt kunna leda bokprat och boksamtal med ett professionellt förhållningssätt (13)
  • kunna tolka mål och syften i aktuella ämnes- och kursplaner samt planera och utvärdera verksamhet utifrån dessa (14)
  • kunna använda svenskämnets didaktiska möjligheter och se dess potential genom att integrera läsande, skrivande och talande i sin undervisning (15)
  • kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling samt hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers lärande, språk- och identitetsutveckling (16)
  • kunna bedöma elevers arbeten, både formativt och summativt, utifrån aktuella styrdokument och kunna formulera skriftliga omdömen (17)
  • kunna redogöra för och resonera kring olika sätt att dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning, med särskilt fokus på elevernas egen dokumentation och arbete med självbedömning utifrån pedagogisk planering (18)
  • kunna följa och kritiskt granska forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med elevers vidare språkutveckling och lärande (19)
  • kunna självständigt avgränsa och formulera en vetenskaplig problemställning och genomföra en undersökning utifrån denna med relevant metod och material samt kunna dra slutsatser av undersökningen, kritiskt reflektera över dessa slutsatser, och argumentera för studiens utbildningsvetenskapliga relevans (20)
  • kunna presentera sin undersökning i en vetenskaplig text som är väl disponerad och formellt och språkligt korrekt samt kunna försvara sitt eget arbete och opponera på ett annat arbete (21).

Genomförande

Undervisningen sker via en nätbaserad kursplattform med högskoleförlagda dagar med lärarledd undervisning i form av föreläsningar, redovisningsseminarier, handledning och grupparbeten. De studerande arbetar enskilt och/eller i grupp med kurslitteratur och med kursuppgifter som baseras på inläst litteratur, textexempel och i de studerandes egna erfarenheter och iakttagelser i den egna yrkesverksamheten. Uppgifterna redovisas muntligt och/eller skriftligt på kursplattformen och vid kursträffarna. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där de studerande får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan.

De studerande ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan. De studerande ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Genom att dela med sig av sina erfarenheter reflekterar och diskuterar de studerande över sin egen och sina kollegors undervisning.

Examination – prov och former

Delprov 1 (3,5 hp) Individuell skriftlig uppgift: Pedagogisk plattform.
Lärandemål 1 och 2 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 2 (7,5 hp) Individuell skriftlig tentamen i svenska språkets struktur.
Lärandemål 5 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (4 hp) Skriftlig hemtentamen, språkförhållanden.
Lärandemål 6 och 7 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (7,5 hp) Skriftlig textanalys av litterär text och brukstext.
Lärandemål 3 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (7,5 hp) Individuell skriftlig tentamen i tidig litteratur.
Lärandemål 4 och 9 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 6 (7,5 hp) Individuell skriftlig tentamen i modern litteratur.
Lärandemål 4 och 9 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 7 (3,5 hp) Skriftlig uppgift om lärobokstext.
Lärandemål 12 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 8 (4 hp) Muntlig redovisning av samtalsanalys, inkl. transkription.
Lärandemål 10 och 11 examineras. Betygsgraderna U och G och tillämpas.

Delprov 9 (3,5 hp) Muntlig och skriftlig redovisning av elevtextanalys.
Lärandemål 17 och 18 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 10 (4 hp) Individuell muntlig redovisning av doktorsavhandling.
Valbar doktorsavhandling antingen med inriktning mot språk och didaktik eller med inriktning mot litteratur och didaktik. Lärandemål 19 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 11 (4 hp) Individuell skriftlig tentamen, språksociologi och språkbruk.
Lärandemål 8 och 11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 12 (3,5 hp) Redovisning av fältstudier temadag om språk.
Lärandemål 14 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 13 (7,5 hp) Individuell uppsats inom tal, läs och skrivutveckling.
Uppsatsen baseras på enskilda och skriftliga redogörelser och reflektioner med utgångspunkt från kurslitteratur och den egna yrkesverksamheten vad gäller fördjupad tal-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan, samt dokumentation, självbedömning, bedömning och betyg. Lärandemål 14-16, 18, 20 och 21 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 14 (7,5 hp) Redovisning av skönlitteratur som pedagogiskt redskap.
De studerande ska skriftligt och muntligt utarbeta och redovisa ett ämnesövergripande arbete med skönlitteratur som pedagogiskt redskap och med medier som pedagogiskt verktyg. Det skriftliga arbetet som även inbegriper utformandet av en powerpoint presentation med bedömningsmatris, ska kunna användas i grundskolans senare år. Lärandemål 10, 11, 13-15, 18 och 19 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 15 (15 hp) Individuell skriftlig uppsats.
Lärandemål 20 och 21 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 56 hp.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2016-03-11. Giltig från och med 2016-08-29. Ersätts av: LFB512 - Svenska för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II..

Revideringar

2019-02-04
Kursplanen har reviderats under rubriken Övergångsbestämmelser
Revidering giltig från och med 2019-02-04.
2016-06-10
Revideringen gäller ändring av litteratur.
Revidering giltig från och med 2016-08-29.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma till och med ht19, om inte annat meddelas av Skolverket.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1

  • Bigestans, A & Anna Kaya, A. (2016), Svenska, ett inkluderande ämne. I Berg Nestlog, E & Larsson, N (red.) Svensklärarföreningens årsskrift 2015, Svensklärarserien 238..

  • Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2014), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 3 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (769 s). Läsanvisningar Läses enligt lärares anvisningar.

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). Läsanvisningar Svenska. http://www.skolverket.se

  • Thavenius, Jan (red.) (1999), Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (165 s).

  • Tornberg, Ulrika (2009), Språkdidaktik. 4 upplagan. Malmö: Gleerups

  • Aktuella artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Moment 2

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (252 s).

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (205 s).

  • Jörgensen, Nils & Svensson, Jan (1986), Nusvensk grammatik. Malmö: Liber (216 s).

  • Lundin, Katarina (2009), Tala om språk: Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur (198 s).

  • Ytterligare material kan tillkomma och delas då ut i samband med undervisningen..

Moment 3

  • Bergman, Gösta (2003), Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: ePan (255 s).

  • Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (403 s).

  • Haglund, Charlotte (2004), Flerspråkighet och identitet. I: Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Lund: Studentlitteratur (28 s).

  • Nordiska ministerrådet (2005), Nordens språk med rötter och fötter. Publikationsnummer: Nord 2004:009. http://www.norden.org

  • Teleman, Ulf (2012), Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik i Sverige efter 1800. 2 upplagan. Stockholm: Norstedt (279 s).

  • Ytterligare material kan tillkomma och delas då ut i samband med undervisningen..

Moment 4

  • Facklitteratur.

  • Ask, Sofia (2012), Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur (129 s).

  • Cortsen, Rikke Platz & Jörgensen, Mette (2015), Tegneserier og tekstlaesning. Frederiksberg: UCC Professionshöjskolen/Samfundslitteratur (158 s).

  • Dahl, Christoffer (2015), Litteraturstudiets legitimeringar: analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan. Göteborg: Göteborgs universitet (308 s). Läsanvisningar Kapitel 4 (50 s.). Anmärkning: Diss.

  • Knudsen, Susanne V (2007), Intersektionalitet: teoretisk inspiration i analyse af minoritetskulturer og identiteter i läreböger, eksemplificeret ved samerne i en norsk lärebog. I Knudsen, Susanne V mfl. Tekst i vekst: teoretiske, historiske og analytiske perspektiver på ped.... Oslo: Nonus forlag Läsanvisningar s. 49-66.

  • Elleström, Lars (1999), Lyrikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (179 s). Läsanvisningar Enligt anvisningar. Används också i delprov 3..

  • Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (303 s). Läsanvisningar Enligt anvisningar: kap. 1-6 samt 8 och 9. Förekommer även i delprov 4..

  • Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999), Epikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (148 s). Läsanvisningar Enligt anvisningar. Förekommer även i delprov 3..

  • Sjöberg, Birthe (1999), Dramatikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (184 s). Läsanvisningar Enligt anvisningar. Förekommer även i delprov 3..

  • (2010), Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. 2 upplagan. Stockholm: Norstedt (140 s).

  • Skönlitteratur:.

  • Strindberg, August (1903), Ett halvt ark papper.

  • Lagerkvist, Pär (1924), Onda sagor.

  • Holmqvist, Ninni (1995), Kostym.

  • Taube, Evert (1929), Balladen om briggen Blue Bird av Hull. Fritiof Anderssons visbok

  • Lugn, Kristina (2006), Dikter. Övrigt: Kopior

  • Ytterligare material kan tillkomma och delas då ut i samband med undervisningen..

Moment 5

  • Facklitteratur.

  • http://www.nordiskkvinnolitteratur.se.

  • Olsson, Bernt, Algulin, Ingemar, Sahlin, Johan (2015), Litteraturens historia i världen. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (823 s).

  • Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2013), Litteraturens historia i Sverige. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (640 s).

  • Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (330 s).

  • Persson, Magnus (2012), Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur (230 s).

  • Persson, Magnus (2007), Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur (300 s).

  • Svensson, Birgitta (2008), Gör klassikern till din egen: att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (83 s). http://www.skolverket.se

  • En lista på aktuell skönlitteratur delas ut i samband med kursen.

  • Referenslitteratur anges på separat lista.

Moment 6

  • Facklitteratur.

  • Bergsten, Staffan och Elleström, Lars (2004), Litteraturhistoriens grundbegrepp. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (234 s).

  • Bergsten, Staffan, red (2002), Litteraturvetenskap: En inledning. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (227 s).

  • Forslid, Torbjörn & Ohlsson, Anders (2007), Hamlet eller Hamilton? litteraturvetenskapens problem och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (144 s).

  • Magnusson, P. (2015), Den skönlitterära texten. Ett meningserbjudande i mångfalden. I Tidskrift för litteraturvetenskap, Vol 46, Nr 2-3. Tidskrift för litteraturvetenskap Anmärkning: s. 67-78

  • Molloy, Gunilla (2011), Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (176 s).

  • Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2013), Litteraturens historia i Sverige. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (640 s).

  • Olsson, Bernt, Algulin, Ingemar, Sahlin, Johan (2015), Litteraturens historia i världen. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (823 s).

  • Petersson, Margareta (red.) (2011), Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. Lund: Studentlitteratur (371 s).

  • Ytterligare material kan tillkomma och delas då ut i samband med undervisningen..

  • En lista på aktuell skönlitteratur delas ut i samband med kursen.

  • Referenslitteratur anges på separat lista.

Moment 7

  • Christie, Frances, Derewianka, Beverly (2008), School discourse: learning to write across the years of schooling. London: Continuum (267 s).

  • Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (264 s).

  • Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (303 s).

  • Lundin, Katarina (2015), Tala mera om språk: textgenomlysning med grammatiska redskap. Lund: Studentlitteratur (158 s).

  • Melin, Lars (2009), Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber (160 s).

  • Norrby, Catrin (2014), Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (284 s).

  • Ryding, Margareta & Svensson, Gudrun (2004), Elever med svenska som andraspråk och det diskursiva skrivandet i gymnasiet. I: De Geer, Boel & Malmbjer, Anna (red.) Språk på tvärs: rapport från ASLA‘s höstsymposium, Södertörn, 11-12 november 2004. Södertörn

  • Wirdenäs, Karolina (2013), Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. I Språk och Stil. Tidskrift för svensk språkforskning, Nr 23, s. 58-84.

  • Ytterligare material kan tillkomma och delas då ut i samband med undervisningen..

Moment 8

  • Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014), Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups (200 s).

  • Jönsson, Anders (2011), Lärande bedömning. 2 upplagan. Malmö: Gleerup (180 s).

  • Lundahl, Christian (2011), Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208 s).

  • Palmér, Anne (2010), Muntligt i klassrummet: Om tal, samtal och bedömning. Lund: Studentlitteratur (191 s).

  • Palmér, Anne, Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005), Bedömning av elevtext: En modell för analys. Stockholm: Natur och kultur (188 s). Läsanvisningar kap. 1 obligatoriskt, 2-3 valbara, kap 5-6 (ca 60 s.).

  • Skar, Gustav och Tengberg, Michael (2015), Bedömning i svenskämnet: bedömning av läsande och skrivande i skolåren 7-9. Stockholm: Natur & Kultur (248 s).

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • (2010), Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. 2 upplagan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag (140 s). Läsanvisningar Åsa af Geijerstam, Jenny Wiksten Folkeryd “Elevtexter i grundskolan“ 20 s..

  • Slemmen Wille, Trude (2013), Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö: Gleerups (183 s).

  • Aktuella artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Moment 9

  • Välj en avhandling inom något av områdena språk respektive litteratur (ca 200-250 s.) Information inför valet av denna litteratur ges av kursansvarig.

  • En lista med aktuella avhandlingar om språk med didaktisk inriktning respektive litteratur med didaktisk inriktning delas ut i samband med kursen.

  • Aktuella artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Moment 10

  • Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (403 s).

  • Linnér, Bengt, Lundin, Katarina (2011), Klassrummens många språk: att förhålla sig till elevers språkbruk. Lund: Studentlitteratur (210 s).

  • Ljung, Magnus (2006), Svordomsboken: om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk. Stockholm: Norstedts (223 s).

  • Aktuella artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Moment 11

  • Litteratur väljs i samråd med kursansvarig utifrån fältdagens innehåll.

Moment 12

  • Garme, Birgitta (2010), Elever skriver: Om skrivande, skrivundervisning och elevers texter. Lund: Studentlitteratur (193 s). Läsanvisningar Catharina Nyström och Maria Olsson: Analys skrivuppgift utan ämnesgränser; Eva Östlundh Stjärnegårdh: Hur lärare bedömer; Lillemor Fredholm och Margit Oskarsson: Svenska som andra språk - ämne med egen karaktär (52 s.).

  • Garme, Birgitta (red.) (2002), Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Ord och stil, Språkvårdssamfundets skrifter 33

  • Gibbons, Pauline (2013), Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3 upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren (226 s). Läsanvisningar Val av 100 s. beroende på inriktning på skrivuppgift.

  • Johansson, Victoria (2011), Språkutveckling i tal och skrift – är det någon skillnad? I Svenskans beskrivning 31: Perspektiv på skrivande. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för språkstudier Läsanvisningar s. 144–151.

  • Jörgel-Löfström, Carin (2005), Elevens röst i lärande och fördjupning. Lund: Studentlitteratur (218 s).

  • Liberg, Caroline (2008), Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I: Linköping Electronic Conference Proceedings, No. 32. (12 s). Anmärkning: http://www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf

  • Norberg Brorsson, Birgitta (2009), Skrivandets makt: Om det demokratiska skrivandet i skolans svenskämne. Stockholm: Liber (196 s). Läsanvisningar s. 7-26, 65-1122 (ca 57 s.).

  • Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s).

  • Sandström Madsén, Ingegärd (2007), Samtala, läsa och skriva för att lära – i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad University Press 2:2007 (104 s).

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • Aktuella artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Moment 13

  • Bergman, Lotta, Hultin, Eva, Molloy, Gunilla & Lundström, Stefan (2009), Makt, mening, motstånd: Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber (188 s).

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2010), Från fabler till manga: Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Stockholm: Gleerups (422 s). Läsanvisningar s. 231-320.

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015), Från fabler till manga 1. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur, i Svenska barnboksinstitutets skriftserie nr 131. Malmö: Gleerups (300 s). Läsanvisningar Valbart avsnitt (valbara sidor utifrån valt område). Läsanvisning s. 69-100, 198-241, 277-291..

  • Carlgren, I., Eriksson, I., Lindberg, V. & Österlind, E. (2010), Uppdrag undervisning: Kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur (247 s). Läsanvisningar s. 147-163, 177-192 (31 s.).

  • Carlsson, Ulla (2012), Barn och ungas medieanvändning i nätverkssamhället. Nordicom Övrigt: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/barn-och-ungas-medieanvandning-i-natverssamhallet Anmärkning: Tillgänglig: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/inlaga_barn_och_ungas_medieanvandning_i_natverkssamhallet.pdf

  • Carlson, Marie & von Brömssen, Kerstin (red) (2011), Kritisk läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och andra kategoriseringar. Lund: Studentlitteratur (300 s). Läsanvisningar Välj mellan tre områden: s. 15-46, alt. s. 47-68 alt. 97-122 (20-30 s.).

  • Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s). Läsanvisningar I kursen behandlas 110 s..

  • Hell, Maud (2011), Skolbiblioteksutveckling – skolutveckling. Lund: BTJ förlag (164 s).

  • Ingemansson, Mary (2010), Det kunde lika gärna ha hänt idag: Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam (344 s). Läsanvisningar kap. 1-8, 12, välj kap. 9, 10 eller 11 (ca 250 s.).

  • Kåreland, Lena (2015), Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur (248 s).

  • Langer, Judith A (2005), Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s).

  • Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (330 s). Läsanvisningar kap. 1, 2, 7 samt valbart kap. 3-6 (120 s.).

  • Nilsson, Jan (2007), Tematisk undervisning. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (246 s). Läsanvisningar I kursen läses 110 s..

  • Nilsson, Nils-Erik (2004), Elevforskning i grundskolan: Orsaker, problem, förslag. Lund: Studenlitteratur (187 s).

  • Stribe, Birgitta (2007), Skolbiblioteket: en pedagogisk resurs i undervisningen. Lund: BTJ förlag (70 s).

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • Ingemansson, Mary (2016), Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. Lund: Studentlitteratur (179 s).

  • Skönlitteratur - obligatorisk.

  • Bylock, Maj (1999), Drakskeppet. Stockholm: Rabén & Sjögren (119 s).

  • Kieri, Katarina valfri titel.

  • Kvist, Hanne (2012), Örkenland. Oslo: Gyldendal (115 s).

  • Montgomery, Lucy M Anne på Grönkulla. (200 s).

  • Nilsson, Per valfri titel.

  • Olsson-Hultgren, Solveig (2007), Skärvor av kristall. Bromma: Opal (233 s).

  • Twain, Mark Huckleberry Finn, alt Tom Sawyer. (200 s).

  • von Bredow, Katarina valfri titel för ålder 14-16 (17).

  • Åkerblom, Gull valfri titel för ålder (12) 13-16.

  • Valfri klassiker och valfri saga för vald åldersgrupp.

  • Eget val av skönlitterär roman, företrädesvis utgiven 2011-2013, för åldern (12) 13-16 år.

  • Två av följande titlar i anslutning till valt skrivarbete:.

  • Eklund Lykull, Anita (2002), Ängel i grön klänning. 2 upplagan. Stockholm: Rabén & Sjögren (300 s).

  • Evans, Nicholas (1997), Mannen som kunde tala med hästar. Lund: BTJ (370 s).

  • Foley, Douglas (2009), Shoolen. Stockholm: Bonnier Carlsen (292 s).

  • Hermanson, Marie (1998), Musselstranden. Stockholm: Bonnier (267 s).

  • Holm, Annika (1993), Mod Matilda Markström. Stockholm: Rabén & Sjögren (174 s).

  • Kadefors, Sara (2005), Sandor Slash Ida. Stockholm: Månpocket (283 s).

  • Mæhle, Lars (2011), Landet under isen. Oslo: Samlaget (543 s).

  • Nilsson, Per (2009), Absolut Per Nilsson: The very best of. Stockholm: Rabén & Sjögren (298 s).

  • Nilsson, Per (2004), Hjärtans Fröjd. Stockholm: Rabén & Sjögren (150 s).

  • Pierce, Tamora (2003), Vild magi. Stockholm: Bonnier Carlsen (268 s).

  • De skönlitterära valen ovan kan även ersättas av två egna val av romaner, företrädesvis i samband med delprov 10, utgivna 2013-2015 för åldern (12) 13-16 år..

Moment 14

  • Justesen, Lise, Mik-Meyer, Nanna (2012), Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur (137 s).

  • Kullberg, Birgitta (2014), Etnografi i klassrummet. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (258 s).

  • Kvale, Steinar (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (412 s).

  • Rienecker, Lotte & StrayJørgensen, Peter (2014), Att skriva en bra uppsats. 3 upplagan. Lund: Liber (349 s).

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • Språkrådet (2008), Svenska skrivregler. 3 upplagan. Stockholm: Liber (264 s).

  • Trost, Jan (2002), Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur (85 s).

  • Trost, Jan (2012), Enkätboken. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur (178 s).

  • Vetenskapsrådet(u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (17 s). Anmärkning: http:www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+2011.1.pdf

  • Övrig litteratur väljs i samråd med handledaren i anslutning till uppsatsarbetet.

  • Förslag på lämpliga metodböcker lämnas i samband med kursen.

Uppdaterad: 2018-02-25 av Lina Nilsson Ekedahl

Sidansvarig: Pia Thornberg

Kortadress: www.hkr.se/klfb511